środa, 1 czerwca 2022

Ormen i trädgården - Urban Garden Day 2021


  Sankt Gertrud bredvid Izabella Żółcinskas hyllning till Alléskolan, 2021

 

Urban Garden Day är ett årligt event som äger rum en söndag i juni. Som namnet avslöjar är det en dag då stadens offentliga rum möter den privata trädgården. Ordet urban kommer från latinets urbs som förmodligen har sitt ursprung i ett verb med betydelsen ”att innesluta” och syftade på de tidigare muromgärdade städerna. I dagens urbana infrastruktur finns knappast några omslutande murar, och alla är välkomna att strosa omkring planlöst innanför stadens osynliga skiljelinjer, medan trädgården är den personliga oas som kultiveras till kanske rentav en avbild av dess ägare. Utan en inbjudan vågar vi inte passera dess gränser, markerade med hjälp av staket eller välvårdade buxbomshäckar. Om stadens syfte är att ”öppna upp” så är trädgårdens att ”stänga in”. Men likt den årliga romerska festivalen Amburbium, vars avsikt var att rengöra staden symboliskt vid behov av förnyelse, skapas här genom vandring och sånger en gästvänlig procession för stadens invånare att ta del av det outforskade och det välkända, det intima och det offentliga. En gång om året stöter vi på varandra i det somriga söndagsvimlet för att ta del av en sammansmältning av kultur, natur och arbiträra möten.

Om den klassiska definitionen av naturen lyfter fram symboler för det vilda, jungfruliga och äkta som lockar ut till strövtåg och bärplockning, så är trädgården dess raka motsats. Historiskt sett har trädgården associerats med den av människan tyglade naturen. Själva tanken på ordet garden får sinnet att segla iväg på ett välkänt hav till varmare breddgrader. Tankarna förs till Babylons mytomspunna hängande trädgårdar; Edens färgsprakande lustgård, mänsklighetens vagga enligt den judisk-kristna mytologin; Versailles barocka slottsträdgård samt den förbryllande och klaustrofobiska häcklabyrinten i Stanley Kubricks The Shining. Det kulturella minnet vandrar iväg till de rutformade, väldoftande klosterträdgårdarna som bland mycket annat var en plats för promenader, vila och kontemplation. När borgarklassen blomstrade under 1800-talets mitt blev ljuspunkten i tillvaron för många möjligheten att äga en bit mark och kunna glädja sig åt att odla sin egen täppa. Det var mitt under denna gröna våg som Claude Monet frenetiskt studerade trädgården Giverny och skapade några av sina mest älskade och banbrytande tavlor. 

 

 

  

 

 

 

Jonathan Dahlberg från Passalens Konstgrupp står stolt bredvid sitt verk.


 Linn Alldén och Sofia Wallin från Passalens Konstgrupp, poserar glatt framför sitt gemensamma konstverk.

 

Att trädgården och konsten hör ihop är inte förvånande då de suger sin sav ur gemensamma historierötter. Först och främst har trädgården som inrättning mer gemensamt med andlig njutning än nytta, och konsten associeras ju av (kanske alltför) många framför allt med skönhet, dekoration och nöje. Båda kräver en mänsklig ”hand” och kunskap, och de etymologiska rötterna går tillbaka till det fornlågtyska kunst('konst') som härstammar från verbet kunna och det engelska ordet art som från latinets ars har betydelsen ´att arrangera´. Både trädgårdsmästaren och konstnären arrangerar, inkapslar och tyglar naturen i enlighet med sina visioner. Men kan den dekorativa och harmoniska trädgården som återspeglas i några av konsthistoriens vackraste målningar inrymma ett symboliskt mörker? Livet i paradiset tog ju onekligen slut för det första människoparet då ormen lockade dem till uppror mot de lagar och förordningar som upprätthöll en naivitetens idyll. 

Voltaire avslutar sin klassiker Candide med de välkända orden: ”Det är väl talat men låt oss nu odla vår trädgård.” Med detta vill han mobilisera människor att ta med sig sina livserfarenheter till sin egen bakgård. Vilka frön sår jag i min symboliska täppa? Rycker jag upp den otillåtna växtligheten? Vad tillåts att växa? Monet målade 250 näckrosmålningar under loppet av tre decennier och inspirationen fanns mitt framför näsan: ”Suddenly I had the revelation of how magical my pond is. I took up my palette. Since that time I have scarcely had any other model”. Samtidigt som konstnären arbetade på sina serena, hoppingivande och storskaliga muralmålningar av näckrosor, som nu huserar i de specialdesignade ovala rummen på Musée de l'Orangerie i Paris, kunde han höra tyskarnas bomber i första världskriget dåna i samma damm som återspeglades med penseln. I kriget kämpade båda hans söner för Frankrikes sida. Benägenheten att hämta inspiration från sin omgivning är utmärkande även för MATTIAS KÄLL (f. 1983 SE), som funderade över vilket arv vi lämnar kvar till våra barn och bestämde sig för att samla in familjens plast under ett års tid, plast som han sedan placerade ut i de mest pittoreska miljöer. Dokumentationerna av dessa felplacerade one-man-happenings är vackra men förbryllande; de alarmerande röda plastpåsarna ser ut som en invasion av virus eller bakterier som angriper ett naturskönt område. Ser vi de spindelnätslika konsekvenserna av vår konsumtion? Källs installation i Kungsbacka blir unik då han kommer att placera ut sina efemära plastrester i den pittoreska Badhusparken, ett grönskande, omtyckt och välbesökt område. Verket kommer att ingå en dialog med den numera välrotade statyn Blommans cirkel, skapad av Vladimir Stoces som hommage till Beda Hallberg och det arv hon lämnat efter sig. 

 


Mattias Käll, The Heritage tillsammans med Diana Rönnberg som St Gertrud, Badhusparken, Kungsbacka.

 

Staden är en palimpsest präglad av människor, djur, natur och arkitektur. Dessa fyra kommer och går, men de två sistnämnda är mer bestående och länkar oss direkt till vårt kulturella arv. Under det senaste året har det pågått en intensiv debatt om huruvida Kungsbacka borde riva eller behålla den centralt belägna Alléskolan. IZABELA ŻÓŁCIŃSKA (f. 1974 PL/NO) studerar hur en byggnads historia rotar och växer sig stark inom oss människor och ställer sig frågan om man kan rycka upp ett hus lika nyckfullt som ogräs? Passalens Konstgrupp med ungdomar från Elektronen går ett steg längre och analyserar de dikotomier som präglar vår syn på och relation till naturen i egenskap av vän/fiende. Naturen är ju vårt ursprungliga hem, men utan vår kultur och kunskap är det omöjligt för oss att navigera i den och överleva på egen hand. Ritualer sammanför oss människor men kan likaväl bidra till utanförskap. GLENN JOHANSSON (f. 1960 SE) har tagit sig an temat genom att skapa en fridfull och färggrann viloplats mitt i en modern trädgård "åt dom som varken hör hemma eller får plats på de organiserade begravningsplatserna.”


 Izabella Żółcińska, The Red List of Threatened Species, Alléskolan, 2021

 


 Josefin Berger, framför sina låtar utklädd till älva.

 


 
Kordian Rönnberg och hans Lara Croft with Baby Mario.

  

För hundra år sedan lurade de två unga tjejerna Elsie Wright (16 år) och Frances Griffiths (9 år) en hel värld genom att påstå sig ha fångat riktiga älvor på bild vid en bäck i en trädgård i Cottingley, England. De romantiska svartvita fotografierna förbryllade och gav liv åt färgstarka diskussioner. Huruvida älvor finns eller inte kommer ni själva kunna avgöra genom att ta del av JOSEFIN BERGERS (f. 1983 SE) performance. Josefin hämtar inspiration direkt från mytologin, och hon införlivar urgamla sagor och väsen och moderniserar dem genom att fläta in dem i en personlig kontext till rytmerna av popsynthljud försjunkna i melankoliska melodier. Konstnären KORDIAN RÖNNBERG (f. 1983 PL) hämtar å sin sida inspiration ur den digitala mytologin. Tv-spelsvärlden korsbefruktas med teologi. Hans verk Lara Croft and Baby Mario handlar om hur vår tids profana ikoner utrangerar vår kontakt med den sakrala sfären. DIANA RÖNNBERG (f. 1983 PL/SE), som med sin tudelade bakgrund är inklämd mellan det katolska och protestantiska arvet, har valt att representera Kungsbackas symbol och ansikte, Sankta Gertrud, i form av en dagslång performance. Kanske stöter du på henne i någon av trädgårdarna eller på en gata i stan. Att tömma en bägare med vatten eller vin till hennes ära bådade för en lyckad resa. Vatten är en symbol för renhet och återfödelse, men JANINE HAMRIN (f. 1993 SE) har valt att skapa sig ett eget alfabet av symboler genom att associera det med tvåsamhet. Att dyka in i hennes svit med svartvita fotografier, tryckta på tyg och upphängda på en tvättlina är en spegel av vår identitet och de relationer vi släpper inpå skinnet samt dem vi symboliskt ”torkar av”. ARTHUR LOPEZ (f. 1994 BR/SP) är en sann globetrotter som via Löftadalens folkhögskola äntligen fått ro att förläna sin mörka röst åt de spökligt romantiska dikterna i sin skissbok. Han kommer att bjuda på en intim och avskalad konsert om komplicerad kärlek och flyktiga minnen mitt i den prunkande grönskan. DEN ROSA VILLAN (2020) är en nyetablerad och välkomnande mötesplats för surrealistiska själar vars värdinna NINJA AGBORN (f. 1979 SE) utlovar både konstnärlig frihet och utrymme. Ninja har tillsammans med ELIN AMANDA JOHANSSON (f. 1979 SE) förberett en audiovisuell meditation som hon kallar för Ljudmålningar, och det blir även en projektion av musikvideon till Elins egenskrivna låt ”Normal”. Elins texter ”blandar diskbänksrealism, tragikomik och andlighet. Det vardagliga och det fåniga i mötet med det storslagna”[1]. Den omtyckta och väletablerade jazz- och bluesgitarristen MAX SCHULTZ (f. 1960 SE) kommer att bjuda på en drömsk improvisationsspelning kryddad med en avantgarde-anda. Så kära vänner, musikentusiaster, kulturgubbar och tanter med gröna fingrar. Det är väl talat, men låt oss nu bege oss ut i den praktfulla sommarsöndagen och ge näring åt vår själsliga trädgård! 

Diana Rönnberg

Urban Garden Days Kulturella program år 2021 var möjligt tack vare ett generöst stöd från Kungsbacka kommun inom ramen för "Bidrag för enskilda Kulturprojekt" via föreningen Den Kulturella Byrån.

[1] Citat av Elin Amanda Johansson  

 

Curator:

Diana Rönnberg

Participating Artists:

Ninja Agborn - Rosa Villan

Josefin Berger

Janine Hamrin

Elin Amanda Johansson

Glenn Johansson

Mattias Käll

Arthur Lopez

Max Schultz

Diana Rönnberg

Kordian Rönnberg

Izabela Żółcińska

Pasalens Konstgrupp consists of the following artists:

Linn Allden 

Jonathan Dahlberg 

Felix Ek

Rasmus Elleroth

Fanny Groop 

Alexandra Krantz

Fia Wallin


 

Brak komentarzy:

Prześlij komentarz